Nadal är utan tvekan en av de största genom tiderna, med sina 10 grand slam-titlar. Djokovic är långt efter fortfarande i det avseendet, med fem grand slam-titlar varav de tre senaste (Wimbledon, US Open före denna). Och håller han sig frisk är det inte uteslutet att han kan vinna alla fyra grand slam-turneringarna i år, i så fall första gången sedan 1969 (Rod Laver, som för övrigt har gett namn åt arenan som finalen spelades på).

Djokovic har flyttat fram tennisen en nivå sedan han fått alla bitar att falla på plats i sitt spel för drygt ett år sedan. Han har en lite högre högstanivå än Nadal, Federer och de övriga. Han är lika fysiskt stark, snabb och uthållig som Nadal (och Federer) men spelar en tennis som är nästan omöjlig att försvara sig emot när den fungerar. Orsaken är enkel; han slår stenhårt och ”rakt”, nästan utan överskruv och precis över nätkanten, vilket gör att det blir mycket svårt att hinna med när han börjar dirigera runt motståndaren på banan.

Ingen har tidigare lyckats med att kontinuerligt spela på det sättet i kombination med att göra få misstag. Robin Söderling slår också stenhårt och rakt, liksom Tomas Enquist på sin tid. Alla spelare var rädda för att möta dem, eftersom det är/var så svårt att försvara sig när spelet stämmer för dem. Men med den typen av spel tar bollarna – de dagar när inte allt fungerar –  ofta antingen i nätkanten eller flyger strax över baslinjen, eftersom marginalerna är så oerhört små. Ingen av dem har heller vunnit några riktigt stora titlar (än, är väl bäst att tillägga när det gäller Söderling).

Vad som är unikt med Djokovic är kombinationen av atletism och att han lyckas spela sitt oerhört svåra hårda och raka spel kontinuerligt och upprepa det gång på gång i stora finaler. Nadal, Federer, Murray m. fl. har en stor utmaning framför sig…

Artiklar i Aftonbladet här, här och här.

Artiklar i DN här och här.

Artiklar i SvD här och här.

SF kontrollerar 90 procent av biograferna i Stockholm. När bion, som ligger i Kulturhuset, nu nyöppnar visar SF tre filmer som också kan ses på en rad SF-biografer runt om i stan; ”My week with Marilyn”, ”Tyrannosaur” och ”En katt i Paris”.

När Klarabiografen invigdes 2007 sa programproducenten Hanna Karlsson att ”här har vi den arena som alla efterlyst för den film som inte visas på andra biografer”. Så kommer det inte att bli. Kulturhusets chef Eric Sjöström och kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt (FP), den senare huvudansvarig som jag ser det, tycker att det är en utmärkt idé att SF får driva även Klarabiografen,. Nu blir SF:s nästan totala dominans ännu större.

Det fanns minst två andra möjligheter till fortsatt kommunal drift; att låta aktörer inriktade på kvalitetsfilm driva den. Både Folkets Bio och Folkets Hus och Parker var intresserade av att driva biografen, men fick nej. Båda dessa alternativa kedjor för kvalitetsfilm hade kunnat erbjuda filmer som inte kan ses någon annanstans.

Avslutningen på Karoline Karlssons krönika är träffsäker: ”Grattis SF Bio. Och kondoleanser till alla stockholmare som har blivit blåsta på den avancerade, fram tills nu oberoende biograf ni själva har betalat.”

Har nu möjligheten att Klarabiografen kan bli en bio för kvalitetsfilm helt försuttits? Nej, faktiskt inte, eftersom avtalet med SF löper ut i januari 2014. Från Miljöpartiets sida kommer vi att kräva att Klarabiografen fr o m 2014 ska drivas av alternativa aktör/er som visar kvalitetsfilm som inte kan ses på andra biografer.

Artiklar i DN här, här, här, här, här, här, här och här.

Artiklar i SvD här, här, här, här, här, här, här, här och här.

I artikeln konstaterar de fyra debattörerna att trafikminskningarna av trängselavgifter på Essingeleden skulle bli mycket stora. En avgift på 20 kr under högtrafiktid skulle minska antalet bilpassager med 13 procent på vägen och få bort köerna där. Det skulle ge en en direkt tidsvinst för den återstående trafiken motsvarande mer än 20.000 timmar i bilkö varje dag. Omräknat i arbetstid motsvarar det 2.500 heltidstjänster (!). De samhällsekonomiska kostnaderna är trängsel är med andra ord enorma.

Trängselavgifter på Essingeleden skulle också minska biltrafiken i innerstaden. De fyra forskarna skriver att när leden korkas igen sprider sig köerna från påfarterna flera kilometer ut i kringområdena och drabbar där all trafik. Även den biltrafik som inte är på väg mot Essingeleden drabbas och detta är orsaken till trängseln på Södra länken.

Ett huvudargument för de som vill ha motorvägen Förbifart Stockholm är att den behövs för att ta bort köerna på Essingeleden. Detta är ett enormt dyrt sätt att minska köer som enkelt kan minskas med trängselavgifter. De 30-40 miljarder som Förbifarten kostar behövs till investeringar i mer och bättre kollektivtrafik; pendeltåg, tvärbana, tunnelbana och spårväg.

Artiklar i DN här, här, här, här, här och här.

Artiklar i SvD här, här och här.

Sedan 2008 har vi i Miljöpartiet påtalat det orimliga i att bygga en ny arena på Östermalms IP eller göra Stadion till en ren fotbollsarena. Vi har dessutom varit det enda parti som vågat säga nej till förslaget om arena på Östermalms IP. Övriga partiet har sagt ja med vissa förbehåll (M, FP, C, KD) eller duckat (S, V).

Östermalms idrottsplats ligger i Nationalstadsparken och är en av Stockholms två finaste och mest använda (Zinkensdamm är den andra) och nu kan den fortsätta att utvecklas. ÖIP är träningsplats för bl. a. tusentals långfärdsskridskoåkare, friidrottare och skolbarn från omkring 20 skolor. Den har dessutom regionens enda tävlingsbana för skridsko och är väldigt utnyttjad under allmänhetens åkning under vintern. Den är också nödvändig för att kunna genomföra DN-galan, Finnkampen, SM och andra elittävlingar i friidrott på Stadion.

Det är positivt att Djurgården för egen del kommit fram till att ett sådant projekt inte skulle hålla ekonomiskt, vilket nog många i klubben ansett internt hela tiden, även innan man påbörjade den utredning som nu avslutats. Projektet har varit orimligt från början, med stora ekonomiska risker för klubben och för övrigt också för Stockholms stad.

Många av de skäl som Djurgården nu på sin hemsida ärligt anför för att avbryta planerna är i princip samma som dem vi i Miljöpartiet har fört fram de senaste två åren:

1. Betydelsen av ÖIP för det lokala föreningslivet, barn och ungdomar är alltför stort.
2. Det stora antalet befintliga idrottsverksamheter på ÖIP.
3. En flytt av verksamheterna, exempelvis till Stadion, måste bekostas av Djurgården, vilket det saknas medel till.
4. Det är tveksamt om det går att hitta en fungerande alternativ för den omfattande skridskoverksamheten på ÖIP.
5. Platsen har ett stort historiskt och kulturellt värde.
6. Många föreningar är negativa till en eventuell flytt från ÖIP.
7. Miljöorganisationerna är väldigt negativa till planerna på en ny arena på ÖIP.
8. Övriga intressenter och boende generellt är negativt inställda till Djurgårdens planer.

Artiklar i DN här, här, här, här, här, här och här.

Artiklar i SvD här, här och här.

Klimatfrågan är vår tids ödesfråga och det behövs starkt agerande både på global, nationell och lokal nivå. Stockholms bidrag till att minska klimatutsläppen har betydelse och ännu viktigare är det exempel vi kan utgöra för andra städer, i Sverige och runt om i världen.

Vi avsätter en miljard för investeringar som minskar utsläppen av koldioxid och metan, de två viktigaste växthusgaserna. 500 miljoner kronor ska användas till investeringar i solkraft; Stockholm har bl. a. massor av hustak som bör utrustas med solpaneler. Genom stora investeringar i solkraft minskar vi användningen av icke miljövänliga energikällor och som en positiv bonuseffekt får den svenska solenergibranschen hjälp att växa.

250 miljoner kronor lägger vi på en stor biogasanläggning. Det kanske allra mest effektiva sättet för en kommun att minska sin klimatpåverkan är att producera biogas som får ersätta olja. Stockholm samlar nu endast in en mindre del av storkökens och hushållens matavfall. Här finns en enorm potential för miljövänlig energiproduktion.

De övriga 250 miljonerna går bl. a. till investeringar i Stockholms vattensystem. Medan investeringarna i solkraft och biogas minskar utsläppen av koldioxid, som är den största växthusgasen, så kommer förbättringarna av vattensystemet att minska läckaget av metan (från avloppsvattnet). Metan är en ännu skadligare växthusgas än koldioxid och genom att minska utsläppen av metan kan vi påverka Stockholms klimatpåverkan betydligt. 

Emilia Hagbergs blogg här.

Artiklar i DN här, här, här, här, här, här och här.

Sedan 2006 har den moderatledda majoriteten, genom årliga nedskärningar, rustat ned de sociala insatserna för barn och unga. Nu måste vi vända utvecklingen, så vi kan fånga upp och hjälpa dem som far illa och lever i riskmiljöer. Vi satsar 70 miljoner kr mer än den moderatledda majoriteten på de mest utsatta barnen och familjerna.

Skolan är ett annat område där majoriteten väljer att skära ned kommande år. Tre områden där vi särskilt vill satsa inom skolan; förbättrad elevhälsa (kuratorer, skolsköterskor), fler specialpedagoger och utökad modersmålsundervisning. Dessutom gör vi en rejäl satsning på Kulturskolan, både i form utökad verksamhet och lägre avgifter (som tidigare har höjts kraftigt av majoriteten).

Utvecklingen av stadens klimatarbete är en prioritet, eftersom Stockholm självklart ska vara ett internationellt föredöme i världens stora ödesfråga. Vi avsätter en miljard kronor för klimat- och miljöinvesteringar. Av dessa satsar vi 500 miljoner kronor på solenergianläggningar och 250 miljoner kronor på en ny biogasanläggning.

Dessutom vill vi införa parkeringsavgifter för att minska biltrafiken och ge mer utrymme åt kollektivtrafik, cyklister och gångtrafikanter. Cykeltrafiken är central  i att skapa ett modernt och miljövänligt Stockholm – för att skapa långa stråk av cykelvägar genom staden gör vi en storsatsning med 150 miljoner kr per år under den närmaste tioårsperioden.

Arbete med lika rättigheter ska utvecklas och stärkas genom att det inrättas en central funktion som styrs direkt av kommunstyrelsen. Den ska granska och driva på stadens verksamheters arbete med lika rättigheter och bedriva ett aktivt främjandearbete genom exempelvis utbildning av politiker och anställda. En del av lika rättigheter är rättvisa löner – för att höja lönerna inom de lägst betalda yrkena i staden (t ex vårdbiträden och barnskötare) avsätt vi en pott på 24 miljoner kronor.

Du kan läsa en sammanfattning av Miljöpartiets budgetförslag här.

Emilia Hagbergs blogg här.

Artiklar i DN här, här, här, här, här och här.

Artiklar i SvD här och här.

I budgetförslaget öppnar Moderaterna för att öka uttaget från kommunens reserver till löpande kostnader, för att slippa höja skatten. De flesta är överens om att de ekonomiska utsikterna är osäkra men ändå lägger Moderaterna en budget som utgår från att vi har en tillfällig svacka i ekonomin. Det innebär en stor risk för att vi tvingas till stora nedskärningar längre fram.

Dessutom lägger Moderaterna in stora besparingsbeting på administration och minskning av sjukskrivningar, som inte kommer att gå och uppfylla. Bara där ligger dolda besparingar på över hundra miljoner.

För att få ihop sin budget fortsätter den moderatledda majoriteten att göra besparingar på socialtjänsten, för sjätte året i rad, genom att inte lägga inte lägga in pengar för att kompensera ökade löner och prisökningar. Det sociala arbetet ute i stadsdelsnämnderna går redan på knäna, efter nedskärningar på över tio procent sedan 2006. Moderaternas budget innebär ytterligare stora minskningar – ungefär 30 miljoner kronor – på barn och ungdomar som lever i utsatthet och personer med psykiska problem och med missbruksproblem.

Det andra området med stora besparingar är skolan. Moderaterna säger att de gör en satsning på skolan, men i själva verket kompenserar man inte ens för ökningar i löner och priser. Tvärtom kommer det att ske nedskärningar på över 100 miljoner kronor på skolan 2012. Jag tror inte att eleverna, deras föräldrar eller lärarfacken ser det som en satsning på skolan…

I Moderaternas budget syns de tydligt att de prioriterar en bibehållen skatt framför allt annat. Det är inte bara ansvarslöst – det är också hjärtlöst. Miljöpartiets budget, som snart läggs fram, kommer att ha en helt annan inriktning.

Läs intervju med mig i SvD om Moderaternas budgetförslag här.

Artiklar i DN här, här, här, här och här.

Artiklar i SvD här, här, här och här.

På två viktiga områden har har den moderatledda regeringen kapitalt misslyckats under sina fem år vid makten. Det ena är att Sverige inte har visat vägen i klimatfrågan; regeringen har haft en stor brist på engagemang och konkret politik i den nödvändiga omställningen av energisystemet. Vårt land har unika förutsättningar att avveckla kol och olja och investera i energibesparande åtgärder och förnybar energi. Det andra misslyckandet är att de ekonomiska klyftorna har ökat kraftigt under de senaste fem åren; sjuka, arbetslösa och många barnfamiljer har fått det betydligt sämre.

När det gäller klimatfrågan föreslår Miljöpartiet (enligt utländsk förebild) en särskild lastbilsskatt, beräknad att ge 4 miljarder årligen, som styrs mot nödvändiga klimatinvesteringar. Totalt avsätts i budgeten vi 6,1 miljarder på energieffektiviseringar och förnybar energi. När det gäller ökad ekonomisk jämlikhet så ska ett avtrappat jobbskatte­avdrag för inkomster över 40.000 kr ge intäkter för bl. a. åtgärder mot barnfattigdomen.

När det gäller den tredje pelaren i den gröna politiken; politik för fler företag och jobb, föreslås sänkta arbetsgivaravgifter, minskad regelbörda och andra kostnader för småföretag. Regeringens politik har handlat mycket om att vissa branscher ska få specialregler – t. ex. restaurangbranschen. Det är bättre med en generell sänkning för alla småföretag och att hålla fast vid det. Det skapar bättre långsiktiga förutsättningar, något som är mycket viktigt när företag tar beslut om investeringar.

Artiklar i DN här, här, här, här och här.

Artiklar i SvD här, här, här, här, här och här.

Det var en mycket glad Tommy Wiking, ordförande i Svenska Amerikansk Fotbollförbundet, som idag presenterade nyheten att evenemangen kommer att spelas på nya Stockholmsarenan. Han sa att det är ”en unik chans att lyfta vår sport ytterligare, bland annat att få fler ungdomar att upptäcka en sport som har plats för alla typer av spelare: Korta, långa, snabba, lite långsammare, omfångsmässigt välväxta…”

Att sporten växer så snabbt är glädjande av det enkla skälet att idrott är förebyggande social verksamhet och bra för hälsan. Med fler idrotter som är populära hittar fler ungdomar en idrott som tilltalar just honom eller henne (jodå, det finns även damlag i amerikansk fotboll i Sverige).

Ungefär 6 000 personer spelar i nuläget amerikansk fotboll i Sverige och i Stockholmsområdet är sporten riktigt populär; t ex hör fyra av de sex lagen i högsta serien (Superserien) hemma i länet. Räkna med att det är betydligt fler om några år, särskilt efter att alla TV-tittare och besökare kommer att ha upptäckt amerikansk fotboll efter VM.

Artiklar i DN här, här och här.

Artiklar i SvD här, här och här.

På vykortet står följande: ”Miljöpartiet är mitt uppe i en partiprogramsrevidering. Vi vill att du tycker till om vad som är viktigt för Sverige 2025.” Men ökad medborgardialog är inte bara en möjlighet ett förbättra och vässa vår egen politik, det är också en politik i sig för att skapa ett mer socialt hållbart samhälle.

Miljöpartiet lägger kontinuerligt förslag som syftar till att öka medborgarnas insyn och deltagande, både på riksnivå och kommunal nivå. Vi tror att mer aktiva och engagerade medborgare – som känner att de har ett reellt inflytande mer än att rösta på valdagen – ökar känslan av delaktighet och skyddar mot sociala sprickor i samhället.

Vi vill öka medborgarnas insyn och möjlighet att påverka. Några exempel:

- Fem procent av medborgarna ska kunna driva fram folkomröstning i viktiga frågor, både nationellt och kommunalt.

- Inför rätt att rösta från 16 ås ålder, vilket skulle skapa ökat engagemang och kunskap om samhället tidigare i livet (och för att 16-åringar idag är välinformerade och redo för att rösta).

- Inför s. k. omvänd planprocess, som innebär att man engagerar medborgarna från början i planprocessen, för att förankra och få input tidigt i processen.

- Ge medborgarna motionsrätt till kommunfullmäktige.

- Sänd stadsdelsnämndernas möten via webb-TV, för att öka insynen och öka möjligheterna för människor att lägga egna förslag direkt till stadsdelsnämnden.

Artiklar i DN här, här, här, här och här.

Artiklar i SvD här, här, här, här och här.